Formativ bedömning

Formativt arbetssätt och bedömning för lärande

”Metod är ett intellektuellt instrument med vilket det är möjligt att med
utgångspunkten i det kända producera kunskap om det okända”
(Jacobo Zabarella)

Många lärare jobbar formativt i sin undervisning, och har så gjort så många år, dock kanske utan att kalla det för just formativt. Att arbeta formativt har avsikt att stärka elevens lärande genom att ta reda på vad eleven har lärt sig ( summativt syfte) och ge kontinuerlig återkoppling i förhållande till målet. De sista åren har arbetssättet ändå lyfts fram som ett av de mer lyckosamma undervisningssätten och forskning talar för att högre måluppfyllelse nås vid formativ bedömning. Bedömningsprocessen kännetecknas av att målen tydliggörs, att läraren tar reda på var eleven befinner sig under arbetetets gång mot målet, samt återkoppling som ger vägledning om hur eleven ska komma vidare mot målet. Syftet är inte att döma utan att för läraren ta reda på så mycket den kan om var eleverna befinner sig, för att kunna utforma undervisningen så att den så bra som möjligt möter elevernas behov.

BFL (Bedömning för lärande) är uppbyggt ut i från Dylan Williams fem nyckelstrategier, strategier i hur lärare ska agera för att föra lärandet framåt. Under några av nyckelstrategierna kommer det tips på digitala verktyg, webbsidor eller appar som du kan använda i det formativa arbetet:
(Läs gärna mer här)

1. Att tydliggöra lärandemål, kunskapskvaliteter och betygsnivåer

  • GAP är en metod att använda vid uppstarten till ett nytt arbetsområde som utgår i från de tre frågorna Var är vi,  Vart ska vi och Hur tar vi oss dit som skrivs i tre kolumner. I höger kolumn utgår man ifrån lärandemålen i kurs- eller ämnesplanen. I vänsterkolumnen utgår läraren och elever från frågeställningen  Var är vi? genom gemensam kartläggning av elevens nuvarande kunskaper. I mittenkolumnen är det tomt (ett gap) där eleven kan beskriva hur eleven vill jobba för att nå lärandemålen.

2. Att skapa tydliga tecken på lärande.

3. Att ge återkoppling som för lärandet framåt.

  • Google dokument är bra på så sätt att du kan dela ett dokument med flera. Du som lärare kan gå in och ge återkoppling på det eleven har skrivit
  • ShowBie är en app där läraren kan lägga upp sina klasser och grupper. Både elever och lärare kan lägga upp dokument, små ljudinspelningar, filmer mm
  • Padlet är en arbetsyta där fler kan samarbeta och ge feedback (feed forward).

4. Att aktivera eleverna som resurser åt varandra.

5. Att förmå eleverna ta lärandet i egna händer.

 

Det inkluderande klassrummet:

I det inkluderande klassrummet är det än mer viktigt att synliggöra lärandemål med matriser, planeringar och kontinuerliga återkopplingar. Att veta vad som förväntas av en och hur bedömningen kommer att ske, samt att utgå från de faktorer som fungerar. Läs gärna mer om detta på Helena Wallbergs blogg Specialpedagogen.

Metoder och verktyg:

Alla människor är inte lika och har absolut inte lika behov. Det behöver finnas olika verktyg att välja mellan för att ta sig dit man önskar. I Lgr11 och Lgy11 står det att läsa: ”Hänsyn ska tas till elevers olika förutsättningar och behov. Det finns också flera vägar att nå målen”. Vad som är viktigt i detta är lärarens kompetens i vilka verktyg som finns och hur de kan användas. Lärare behöver kontinuerligt kompetensutveckling och tid för att handleda varandra…”. 

Att använda digitala verktyg kan vara ett sätt att effektivisera och förstärka i den formativa undervisningen och som avslutning lägger jag till en lista med förslag på webbsidor och  appar att använda i det formativa arbetet: Verktyg för formativ bedömning

[listly  id=”vkI” layout=”full” per_page=”25″]

 

 

 

 

Categories: Formativ bedömning | Etiketter: , , , , , , | 3 kommentarer

Showbie öppnar upp för föräldrar!

I dag fick jag ett mejl från Showbie där de berättade att det nu är möjligt för föräldrar att ta del av sina barns arbeten och lärarens kommentarer till dessa. Föräldrarna skapar sina egna konton som de länkar till sina barns konton. Så fort de gjort det kan de ta del av deras arbete och utmaningar. Du som lärare kan bestämma hur mycket insyn (access) föräldrarna ska ha.

Showbie2

Varje elev har sin egen specifika kod som finns när de klickar på sin profilbild och som föräldern kan använda för att anknyta till sitt barnets konto. Showbie meddelar alltid dig som lärare och eleven om en förälder anknyter.

Du kan även bjuda in flera föräldrar samtidigt genom att klicka på ditt namn:

Showbie3.JPG

Showbie kommer att skapa ett brev som du kan skriva ut och skicka, antingen till alla på en gång, eller till en i taget. I detta brev står föräldrakoden och hur du ansluter. (Brevet är än så länge på engelska). Så fort föräldern har anslutit kan de se sitt barns portfolio, vilket är en fantastisk möjlighet att få ta del av sitt barns lärande och utveckling!

En annan bra nyhet är att i Showbie 2.4 så är elevportfolio möjligt i både Basic och Pro!

Categories: Appar, Formativ bedömning, iPad | Etiketter: , , | Lämna en kommentar

SETT-mässan!

SETT

Då var det äntligen dags för den årliga SETT-mässan! SETT står för ”Scandinavian Educational Technology Transformation” och är Skandinaviens största mässa och konferens inom det moderna och innovativa lärandet. Detta är det tredje året  rad som det anordnas och i år är det otroligt många bra och intressanta föreläsare! Bland andra att finna har vi Camilla Askebäck Diaz, Micke Gunnarsson, Joackim Thornström, Katarina Lykken Rüter, Patricia Diaz m fl, m fl! Tyvärr åker vi år utan konferens biljett; de tog slut fort. Det är tråkigt, men det blir att gå runt i montrarna och knyta nya kontakter och hälsa på gamla känningar. Och självklart att känna av vad som händer i skolans värld!

Vem är då mässan för? Om du är lärare, skolledare, förskollärare, pedagog eller jobbar med förvaltningsfrågor så är det här den perfekta mötes- och inspirationsplatsen för dig. SETT2014 riktar sig även till dig som är nyfiken på att knyta nya spännande kontakter i SETT2014´s utställardel och där möta leverantörer av digitala verktyg och moderna fysiska lärmiljöer.

Ses vi där?!!!

Läs mer om mässan här!

 

registrering SETT

 

Categories: Appar, Datorer, Föreläsning, Förskola, Flippade klassrum, Formativ bedömning, Grundskola, Gymnasium, Internet, iPad, Kompetensutveckling, Läroplan, Ledning | Etiketter: , | Lämna en kommentar

Tillbaka från London och BETT!

Äntligen fick jag åka till London och Bett mässan! Detta har jag önskat att få göra i många år, och nu var det äntligen möjligt! Jag åkte tillsammans med min kollega Sylvia och ett antal andra medarbetare från kommunen. Dagarna har bestått av föreläsningar, nätverkande, skolbesök mm. Föreläsningarna var genomgående bra och intressanta, dock var det ett par som jag inte tyckte tillsvarade mina förväntningar…

Jag ska nu försöka att delge er lite av mina upplevelser här. Ställ gärna frågor om det är något som är oklart eller om du vill veta mer! Föreläsningarna kommer även att ligga på sidan Föreläsningar och studiebesök.

                      James Nottingham, Föreläsning London, BETT 140122James Nottingham

James har nyligen gett ut boken ”Utmanande undervisning i klassrummet” i Sverige som ger konkreta förslag på hur man kan skapa en utforskande, nyfiken och lustfylld lärandemiljö. Han har undervisat på låg,- och mellanstadiet, i särskolan och är nu en eftertraktad föreläsare som reser runt i världen och föreläser för pedagoger, skolledare och skolutvecklare.

James utgår ifrån elevernas förmågor i tre nivåer; medveten förmåga, nuvarande förmåga och potentiell förmåga, där eleven rör sig mellan två zoner (practice och1 learning).

Många elever vill gärna stanna kvar i ”practice zone” eftersom det är där de får mestadels av berömmet för sitt arbete. Här menar James att läraren har den största utmaningen; att göra det svårare för eleverna och ge dem de utmaningar som behövs för att ta sig vidare till ”Learning zone”. Läraren måste ge elever respons på deras arbete och som leder framåt. Ca 80 % av feedbacken till en elev kommer från andra elever, vilket tyvärr inte alltid är rätt ur lärandesyn. James ställer frågan om vems uppgift det är att se till att det blir rätt feedback… Ett stort problem är att lärare ser olika på vad en utmaning är, vilket måste diskuteras i kollegiet så att alla ser lärandet på samma sätt.

Självklart måste eleverna även träna för att befästa kunskapen, men om de inte har lärt sig något så finns det ju inte heller något att befästa. Eleven rör sig hela tiden mellan de två zonerna.2

När elevens ställs för en utmaning lär den sig att tänka själv; att bli problemlösare. I den processen befästs kunskapen och en progression kan ske.

http://www.slideshare.net/jabulani4/challenging-learning-by-james-nottingham

Egna reflektioner:

James Nottingham var lätt att lyssna till och otroligt engagerande. Det var kanske inte så mycket nytt för de pedagoger som är vana att reflektera över sig själva och sitt bemötande av elever, men jag tror att det ändå är skönt att få bekräftat från någon annan att man tänker rätt. Om igen så tänker jag på hur viktigt det är var man står som lärare i elevens lärandeprocess; bredvid och matar på med uppgifter och bockar av, eller mitt i tillsammans med eleven och i dialogen ge utmaningar som kittlar nyfikenheten och viljan att lära sig.

Categories: 21st century, Föreläsning, Formativ bedömning | Etiketter: , , , | 1 kommentar

Rätt feedback visar vägen | Lärarnas Nyheter

Rätt feedback visar vägen | Lärarnas Nyheter.

Categories: Formativ bedömning | Lämna en kommentar

21st century teacher…

21st century…

Ja, vet alla väl vad det betyder? Och ännu mer vad en 21st century teacher är?! Kanske inte alla (än), men det sprider sig. Diskussioner om vad våra barn och elever behöver få med sig in i framtiden pågår i hela världen och det betyder att vi i Sverige inte får sacka efter i dessa diskussioner. Men, det är svårt som sagt att veta hur vi i dag ska möta framtidens behov när vi knappt kan möta dagslägets krav. Vi måste leva i nuet och undervisa med siktet framöver. Tiden som kunskapsförmedlare är förbi – vi måste utgå från förmågor och förhållningssätt och släppa fram elevers kreativitet. Vi ska inte försvinna som lärare, bara ändra vår position och bli interagerande coacher som ställer de rätta frågorna för att föra kunskapsutvecklingen framåt. Vi ska vara genuint INTRESSERADE av våra elevers arbeten och deras vilja att utvecklas!

Som lärare behöver du känna till olika inlärningsmetoder för att kunna göra skillnad i din praktiska undervisning och det finns några olika metoder som jag vill berätta om:

    1. Forskningsbaserat lärande: bygger på att ställa utmanande frågor till eleverna som får dem att ställa nya frågor och att sedan ställa en hypotes. Nyfikenheten får dem att vilja ta reda på fakta som sedans ställs mot hypotesen. I processen hittar eleverna nya vägar att utforska som resulterar i insikt och kunskap. Tillslut reflekteras och diskuteras det kring  den nya kunskapen.
    2. Problembaserat lärande: Verkliga och utmanande problem som eleverna måste samarbeta kring för att lösa. Lärandet i sig sker i motivationen att vilja lösa problemet. Läraren bistår som handledare och inspiratör (Läs mer på http://sv.wikipedia.org/wiki/Problembaserat_l%C3%A4rande )
    3. Discovery learning: En undersökande, konstruktivistisk inlärningsteori som sker i problemlösnings situationer där eleven bygger på egna tidigare erfarenheter och kunskaper för att upptäcka fakta och sammanhang. Eleven utforskar, jobbar utifrån frågeställningar eller utför experiment. Utifrån detta skapas egna slutsatser.
    4. Kooperativ inlärning
      Flera definitioner av kooperativ inlärning har formulerats. Den mest använda i högre
      utbildning är troligen David och Roger Johnsons vid University of Minnesota. Enligt
      Johnson & Johnson-modellen, är kooperativ inlärning undervisning som involverar studenter som arbetar i team för att uppnå ett gemensamt mål, under förhållanden som omfattar följande delar (7):

. Positivt ömsesidigt beroende. Gruppmedlemmarna är skyldiga att lita på varandra för att nå målet. Om några gruppmedlemmar inte gör sin del, lider alla konsekvenser.

. Eget ansvar. Alla elever i en grupp är själva ansvariga för att göra sin del av arbetet.

. Face-to-face promotiv interaktion. Även om en del av gruppens arbete ska genomföras individuellt, måste det även göras interaktivt med gruppen där medlemmarna ger varandra återkoppling, utmanande resonemang och slutsatser.

. Lämplig användning av samarbetsförmåga. Eleverna uppmuntras och har bidragit till att utveckla förtroendeskapande, – ledarskaps, – beslutsfattande, – kommunikations, – och konflikthanterings färdigheter

. Grupp bearbetning och regelbundet bedöma vad de gjort bra som ett team, samt identifiera förändringar som de kommer att göra för att fungera mer effektivt i framtiden.
Cooperative learning är inte bara en synonym för studenter som arbetar i grupp utan för att räknas som denna inlärningsmetod måste de fem uppräknade elementen finnas med i processen..

               5.  Autentisk inlärning: är en metod som låter elever undersöka, diskutera, meningsfullt konstruera situationer från verkliga livet med begrepp och relationer. Inlärningen ska vara så sanningsenlig och verklig som det går för att eleverna ska bli engagerade i genuina inlärningsproblem som ska gynna dem att göra kopplingen mellan nytt material som lärs in och sina tidigare erfarenheter.

               6. Projektbaserat lärande: Ett projektarbete bör ha en nära anknytning till verkligheten, vara ämnesövergripande, engagera eleverna i både planering och utformning av uppgiften samt vara problembaserat. Ett stort ansvar läggs på eleverna att värdera och analysera den information de hittar i sina sökningar vilket kräver att de är källkritiska.

              7. Situerat lärande: En central uppfattning i teorier om situerat lärande är att kunskap konstrueras dynamiskt i ett socialt sammanhang. Vår uppfattning om vad vi gör påverkas av hur vi uppfattar vår roll som medlemmar i samhället (Clancey, 1995), tex hur vi klär oss, hur vi pratar. Ur ett situerat perspektiv är alla handlingar sociala oavsett om man befinner sig bland folk eller är ensam. (http://hemma.homelinux.org/utbdesign/situerat.html )

Categories: Förmågor, Formativ bedömning, Uncategorized | Etiketter: , , | Lämna en kommentar

Formativ bedömning

Hur får vi elever att gå vidare i sitt lärande utan att det uppfattas som kritik och att det ger omvänd effekt…?! Titta på det här klippet – det talar för sig själv!

Läs mer om formativ bedömning HÄR.

Categories: Förmågor, Formativ bedömning | Etiketter: , , , , , | Lämna en kommentar

Blogga med WordPress.com.

Digitalt lärande

i Huddinge kommun

The Teach Geek

Improving learning with technology

IKT Öckerö

Digital pedagogisk kompetens för skolutveckling i Öckerö kommun

Gary King

Welcome to my blog - Teaching | Learning | Leadership | Innovation

mICT education

Utan kunskap är livet inte mer än skuggan av döden./Moliére

Psykologi för Lärande | PFL

tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse

Hülya

-flerspråkighet, translanguaging & multimodalt lärande

Lärlabbet

För lärare, med lärare, av lärare.

Hjärna med händer

Slöjd. Händer och hjärna arbetar tillsammans

Prestationsprinsen

Här skriver Aggie om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda": stressade, särbegåvade, med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf), unika funktionsuppsättnngar, högsensitiva, hemmasittare, oroliga, stressade med flera. Dessutom om skola, skolrätt, pojkkrisen, inkludering och mycket mer. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

autismnvskane

Aktiviteter. Stöd. Gemenskap.

Fröken Ann

Change your thoughts and you can change your world!

Helén i skolan

Här presenterar grundsärskolan åk 1-3 sitt arbete.

Mitt Flippade Klassrum

"Education is not a preparation for life - education is life itself"

SpelLäraren

En blog för dig som lärare eller förälder som vill veta mer om vad barn och ungdomar spelar för spel eller är nyfiken på gamification

EDUWELLS

Student-led Learning and the Future of Education

%d bloggare gillar detta: