21st century teacher…

21st century…

Ja, vet alla väl vad det betyder? Och ännu mer vad en 21st century teacher är?! Kanske inte alla (än), men det sprider sig. Diskussioner om vad våra barn och elever behöver få med sig in i framtiden pågår i hela världen och det betyder att vi i Sverige inte får sacka efter i dessa diskussioner. Men, det är svårt som sagt att veta hur vi i dag ska möta framtidens behov när vi knappt kan möta dagslägets krav. Vi måste leva i nuet och undervisa med siktet framöver. Tiden som kunskapsförmedlare är förbi – vi måste utgå från förmågor och förhållningssätt och släppa fram elevers kreativitet. Vi ska inte försvinna som lärare, bara ändra vår position och bli interagerande coacher som ställer de rätta frågorna för att föra kunskapsutvecklingen framåt. Vi ska vara genuint INTRESSERADE av våra elevers arbeten och deras vilja att utvecklas!

Som lärare behöver du känna till olika inlärningsmetoder för att kunna göra skillnad i din praktiska undervisning och det finns några olika metoder som jag vill berätta om:

    1. Forskningsbaserat lärande: bygger på att ställa utmanande frågor till eleverna som får dem att ställa nya frågor och att sedan ställa en hypotes. Nyfikenheten får dem att vilja ta reda på fakta som sedans ställs mot hypotesen. I processen hittar eleverna nya vägar att utforska som resulterar i insikt och kunskap. Tillslut reflekteras och diskuteras det kring  den nya kunskapen.
    2. Problembaserat lärande: Verkliga och utmanande problem som eleverna måste samarbeta kring för att lösa. Lärandet i sig sker i motivationen att vilja lösa problemet. Läraren bistår som handledare och inspiratör (Läs mer på http://sv.wikipedia.org/wiki/Problembaserat_l%C3%A4rande )
    3. Discovery learning: En undersökande, konstruktivistisk inlärningsteori som sker i problemlösnings situationer där eleven bygger på egna tidigare erfarenheter och kunskaper för att upptäcka fakta och sammanhang. Eleven utforskar, jobbar utifrån frågeställningar eller utför experiment. Utifrån detta skapas egna slutsatser.
    4. Kooperativ inlärning
      Flera definitioner av kooperativ inlärning har formulerats. Den mest använda i högre
      utbildning är troligen David och Roger Johnsons vid University of Minnesota. Enligt
      Johnson & Johnson-modellen, är kooperativ inlärning undervisning som involverar studenter som arbetar i team för att uppnå ett gemensamt mål, under förhållanden som omfattar följande delar (7):

. Positivt ömsesidigt beroende. Gruppmedlemmarna är skyldiga att lita på varandra för att nå målet. Om några gruppmedlemmar inte gör sin del, lider alla konsekvenser.

. Eget ansvar. Alla elever i en grupp är själva ansvariga för att göra sin del av arbetet.

. Face-to-face promotiv interaktion. Även om en del av gruppens arbete ska genomföras individuellt, måste det även göras interaktivt med gruppen där medlemmarna ger varandra återkoppling, utmanande resonemang och slutsatser.

. Lämplig användning av samarbetsförmåga. Eleverna uppmuntras och har bidragit till att utveckla förtroendeskapande, – ledarskaps, – beslutsfattande, – kommunikations, – och konflikthanterings färdigheter

. Grupp bearbetning och regelbundet bedöma vad de gjort bra som ett team, samt identifiera förändringar som de kommer att göra för att fungera mer effektivt i framtiden.
Cooperative learning är inte bara en synonym för studenter som arbetar i grupp utan för att räknas som denna inlärningsmetod måste de fem uppräknade elementen finnas med i processen..

               5.  Autentisk inlärning: är en metod som låter elever undersöka, diskutera, meningsfullt konstruera situationer från verkliga livet med begrepp och relationer. Inlärningen ska vara så sanningsenlig och verklig som det går för att eleverna ska bli engagerade i genuina inlärningsproblem som ska gynna dem att göra kopplingen mellan nytt material som lärs in och sina tidigare erfarenheter.

               6. Projektbaserat lärande: Ett projektarbete bör ha en nära anknytning till verkligheten, vara ämnesövergripande, engagera eleverna i både planering och utformning av uppgiften samt vara problembaserat. Ett stort ansvar läggs på eleverna att värdera och analysera den information de hittar i sina sökningar vilket kräver att de är källkritiska.

              7. Situerat lärande: En central uppfattning i teorier om situerat lärande är att kunskap konstrueras dynamiskt i ett socialt sammanhang. Vår uppfattning om vad vi gör påverkas av hur vi uppfattar vår roll som medlemmar i samhället (Clancey, 1995), tex hur vi klär oss, hur vi pratar. Ur ett situerat perspektiv är alla handlingar sociala oavsett om man befinner sig bland folk eller är ensam. (http://hemma.homelinux.org/utbdesign/situerat.html )

Categories: Förmågor, Formativ bedömning, Uncategorized | Etiketter: , , | Lämna en kommentar

Inläggsnavigering

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Blogga med WordPress.com.

Digitalt lärande

i Huddinge kommun

The Teach Geek

Improving learning with technology

IKT Öckerö

Digital pedagogisk kompetens för skolutveckling i Öckerö kommun

Gary King

Welcome to my blog - Teaching | Learning | Leadership | Innovation

mICT education

Utan kunskap är livet inte mer än skuggan av döden./Moliére

Psykologi för Lärande | PFL

tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse

Hülya

-flerspråkighet, translanguaging & multimodalt lärande

Lärlabbet

För lärare, med lärare, av lärare.

Hjärna med händer

Slöjd. Händer och hjärna arbetar tillsammans

Prestationsprinsen

Här skriver Aggie om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda": stressade, särbegåvade, med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf), unika funktionsuppsättnngar, högsensitiva, hemmasittare, oroliga, stressade med flera. Dessutom om skola, skolrätt, pojkkrisen, inkludering och mycket mer. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

autismnvskane

Aktiviteter. Stöd. Gemenskap.

Fröken Ann

Change your thoughts and you can change your world!

Helén i skolan

Här presenterar grundsärskolan åk 1-3 sitt arbete.

Mitt Flippade Klassrum

"Education is not a preparation for life - education is life itself"

SpelLäraren

En blog för dig som lärare eller förälder som vill veta mer om vad barn och ungdomar spelar för spel eller är nyfiken på gamification

EDUWELLS

Student-led Learning and the Future of Education

%d bloggare gillar detta: